Ingen ska tvingas ta till vapen

I fredags lämnade vi in vårt remissvar till utredningen SOU 2016:63, som föreslår ett återinförande av värnplikten. 2010 beslutades att värnplikten skulle ligga vilande i fredstid. För Svenska Freds är det en självklarhet att ingen ska tvingas ta till vapen eller utbildas i våldsutövande.

I vårt remissvar lyfter vi några viktiga brister i utredningen. Anledningen till att utredningen tillsattes är att Försvarsmakten inte lyckas rekrytera tillräckligt många på enbart frivilliga grunder. Även om utredningen betonar att ”frivillighet och motivation” ska väga tungt, går i samma dokument att läsa att 4000 per år ska utbildas 2018 och 2019 och 5000 per år 2020. Detta föreslås sedan utökas till 8000 personer per år 2022-2025. Bland de unga anser endast 27 procent att det skulle vara bra eller ganska bra att återinföra värnplikten. Majoriteten av dessa vill, enligt utredningen, hellre arbeta eller plugga vidare. Men de ungas röster har inte tagits till vara i utredningen. Det är oerhört viktigt att de får ge sin bild av hur trygghet och säkerhet kan byggas, vilket är långt mer än endast genom militärt försvar.

För att locka unga till militärtjänstgöring föreslås riktade informationsinsatser i skolor. Det är djupt oroande. Rekrytering baserad på ensidig information ska inte förekomma i svenska skolor. Vi är positiva till att det förs en diskussion om hur demokrati, mänskliga rättigheter, utbildning och civilt engagemang främjar svensk och global säkerhet, där civilsamhället och dess unika perspektiv tas upp. Men att Försvarsmakten, okritiskt och oemotsagd, skulle inleda rekrytering av unga i skolan, är oacceptabelt.

I utredningens förslag ska beredskapsunderlaget också fyllas i av minderåriga 17-åringar, utan att en förälder eller annan vårdnadshavare gett sitt samtycke. Enligt Barnombudsmannen finns risk att detta upplägg bryter mot barnkonventionens bestämmelser mot rekrytering av minderåriga.

Ett av de vanligaste argumenten för värnplikt är märkligt nog det om jämställdhet. Det är i själva verket ett oerhört tunt argument för att göra denna förändring. Det nuvarande försvaret är redan jämställt i den mån att du oavsett kön har möjlighet att på frivillig basis söka anställning inom försvaret. Det finns också andra brister. I dag finns ett växande antal människor som inte identifierar sig som kvinnor eller män, något som inte nämns i utredningen. Jämställdhet handlar också om betydligt mer än representation av kön, det handlar om inkludering och om att förändra destruktiva normer och värderingar. Regeringen har gjort en uttalad satsning på våldsförebyggande och på att förändra destruktiva normer i samhället i stort. Att undanta försvarsmakten från detta arbete blir kontraproduktivt. Om det hade lagts verklig tyngd vid vikten av jämställdhet inom försvaret hade aktörer med expertkunskap inom de frågorna kunnat tillfrågas som remissinstanser. Organisationer som Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Män För Jämställdhet, RFSU och RFSL borde ha uppmuntrats att uttala sig.

Tidsramen för utredningen är snäv, unga födda 1999 kan behöva mönstra redan i höst om förslaget går igenom. Det är oerhört kort om tid för att på ett nyanserat sätt kunna informera unga om vad värnplikten faktiskt innebär. Utredningen anser också att värnpliktiga ska kunna skickas utomlands till operationer ”som inte faller under vad som brukar kallas traditionella fredsbevarande insatser”, något som innebär en stor förändring från tidigare. Varken vuxna eller unga vuxna ska skickas utomlands till krig och konflikter de inte valt att delta i. I det fall regeringen går vidare med förslaget måste de som ska fylla i beredskapsunderlaget veta vilka risker och alternativ som finns. Vi och många andra aktörer kan bidra med det, men tiden är knapp.

Regeringen borde inte gå vidare med förslaget. Istället behövs en betydligt bredare och mer nyanserad debatt om svensk säkerhet och hur unga kan bidra till det, som inte bara fokuserar på militärt tvång utan också på civilt engagemang. Den rådande försvars- och säkerhetsdebatten präglas av grundantagandet att Sverige måste rusta upp militärt och knyta närmare militära band med andra länder och militäralliansen Nato. Samtidigt misstänkliggörs många av oss som ifrågasätter den utvecklingen.

Det finns i nuläget många säkerhetsfrämjande områden i samhället med resursbrist, exempelvis inom flyktingmottagande, skola och sjukvård. Ändå är det inte aktuellt med exempelvis sjukvårdstjänstgöringsplikt eller undervisningsplikt. Gränserna hålls fortsatt stängda för dem som flyr för sina liv och unga flyktingar skickas tillbaka till krigszoner runt om i världen. Varför Försvarsmakten skulle ha en särställning för pliktrekrytering är inte bara obegripligt utan fullständigt orimligt i en värld där konstaterade säkerhetshot som klimatförändringar eller orsakerna till väpnade konflikter inte åtgärdas trots att vi vet vad som behövs göras.

Svenska Freds har en lång historia av att bedriva påverkansarbete kring värnpliktsfrågan och värnar den mänskliga rättigheten att inte tvingas använda vapen. Redan i början av 1900-talet kampanjade vi för att värnplikten skulle avskaffas och för rätten till vapenfrihet. Under många år gav vi råd och ekonomiskt stöd till personer som straffats för sitt principiella motstånd mot våld. När värnplikten slutligen lades vilande 2010 var vi endast försiktigt optimistiska. Med all rätt visade det sig, knappt sju år senare.

>> Här kan du läsa vårt remissvar i sin helhet. 

2 kommentarer

Filed under Försvarspolitik, Försvarsutgifter

2 responses to “Ingen ska tvingas ta till vapen

  1. Janviktor Wahlgren

    Värnplikt betyder inte endast att bära vapen. Det finns mycket i samhället som behöver värnas på annat sätt än med vapen.