Nato är inte nedrustning

 

Amerikansk provsprängning i Nevada 1953

Trots att kampen mot kärnvapen alltid har stått högt på svenska regeringars lista har det inte alltid varit lätt att få med dem på olika initiativ från det civila samhället. Det är glädjande att regeringen nyligen har tagit flera viktiga steg framåt för ett kärnvapenförbud. Det är dock märkligt att regeringen inte kunde ställa sig bakom det etiska imperativet att förbjuda kärnvapen. Flera svenska och internationella organisationer har länge arbetat för detta, bland annat Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK) och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). I det här blogginlägget från SLMK kan ni läsa mer om Sveriges senaste agerande på första utskottet i FN-skrapan i New York i oktober-november.

Egentligen borde detta vara solklart. Kärnvapnen är det enda massförstörelsevapen som inte är förbjudet och vi har alla läst och hört om de fruktansvärda konsekvenser bomberna över Hiroshima och Nagasaki fick 1945. Siffrorna varierar lite beroende på källa, men omkring 200 000 människor omkom omedelbart. Siffran blir betydligt högre om vi räknar in de konsekvenser som strålningen haft åren därefter.

På testområdet i Semipalatinsk i Kazakstan genomfördes 456 provsprängningar mellan åren 1949 och 1989. De sovjetiska provsprängningarna skapade en ekologisk kris och en omfattande påverkan på befolkningen. Tretton år efter den sista provsprängningen, 2002, uppmättes en strålningsdos på 1000 gånger så hög som vad bakgrundsstrålningen genererar. Detta i byar så långt som upp till hundra kilometer från testområdet. SLMK har mycket bra och utförlig information om kärnvapen på sin hemsida. Här kan ni exempelvis läsa mer om olika provsprängningsplatser där tester har gjorts.

Vad som är viktigt att lyfta fram från nedrustningsmötet i november är också att samtliga Nato-länder antingen röstade emot eller avstod från att ta ställning för de olika resolutionerna som rörde ett kärnvapenförbud, kärnvapnens humanitära konsekvenser och dess etiska problem.

Det sägs ibland att om vi bara blir medlemmar i Nato så kommer vi att kunna påverka bättre. Detta stämmer inte. Även ett land som Norge, som i många sammanhang ses som progressivt i vissa nedrustningsfrågor, röstade emot resolutionerna. Anledningen? Det skulle strida mot Nato:s kärnvapendoktrin, meddelade deras utrikesminister Børge Brende.  Och om vi tittar vidare på andra lite större länder inom Nato, så har Tyskland vid olika tillfällen internt försökt förändra Nato:s kärnvapendoktrin, men blivit nedröstade.

Argumentet om att vi får svårare att driva en bra nedrustningspolitik som Nato-medlemmar stämmer alltså väldigt väl. Argumentet om att vi som medlemmar kan vara med och påverka har väldigt dålig resonans med hur det ser ut i verkligheten.

Varje Nato-medlem omfattas av alliansens kärnvapenparaply, antingen vi vill det eller inte. Vi har större chans att verka för en konstruktiv nedrustningspolitik mot både Nato:s kärnvapenparaply i synnerhet och kärnvapen i allmänhet som icke-medlemmar. Och det behövs i kampen mot detta vidriga massförstörelsevapen. Det juridiska tomrum som omgärdar kärnvapenfrågan behöver åtgärdas med ett förbud.

Gå gärna in på den internationella kampanjsidan från ICAN för att se hur många det är som arbetar för att nå detta mål.

Viktigt att känna till är också det värdlandsstödsavtal som Sverige har undertecknat med Nato som riksdagen ska ta ställning till våren 2016. Avtalet innebär att Sverige sannolikt kommer att ha väldigt svårt att hindra att Nato använder svenskt territorium som en del i deras kärnvapenstrategi. Så arbetet mot kärnvapen är oerhört viktigt. Och avtalet med Nato är ett stort hinder i detta arbete.

1 kommentar

Filed under Kärnvapen

One response to “Nato är inte nedrustning

  1. Det är på tiden att Sverige lär sig att stå på egna ben! Ryssland och USA har i dag betydligt vassare vapen (Kärnvapen) än de atomvapen som utplånade Hiroshima och Nagasaki. Vad väntar i på? Det är försent den dag som USA och Ryssland trycker på KNAPPEN!