Avdragsrätt som träffar snett

Skrammel. Foto: Flickr/sunefrack
Skrammel. Foto: Flickr/sunefrack

”Oavsett om man är för en avdragsrätt eller inte, är den nuvarande utformningen problematisk. Det är ett steg mot en politik där regeringen väljer ut vilken verksamhet som bör vara viktigast i ideella organisationer och styr hur vi bör organisera oss.” 

Så skriver Hanna Hallin på Sektor3, tankesmedjan för det civila samhället, den 2 januari i år på Svd Brännpunkt. När reformen för att kunna göra avdrag på gåvor till det civila samhället genomfördes hyllades den av många, främst företrädare för Kristdemokraterna, som en stor framgång.

Nu har en rad uppföljningar gjorts kring hur pass stort genomslag den har haft. Resultatet av dessa bör rimligen föranleda en omprövning från regeringen i frågan. Den största kritiken ligger i att ändamålet är för snävt definierat, att det är för små summor och att företag inte kan göra avdrag. I går rapporterade Ekot bland annat om detta: ”Ljumt intresse för avdrag på hjälpgåvor”. Se också ett tidigare inslag med Sofia Walan, generalsekreterare på Kristna Fredsrörelsen: ”Kritik mot skatteavdrag för välgörenhet”.

Till detta vill jag gärna lägga till några ytterligare synpunkter. När vi i Svenska Freds övervägde att ansöka om denna möjlighet, man måste ansöka om den, insåg vi väldigt snart tre saker:
1) det kostar 10 000 kronor bara för att ansöka. Då vet du inte ens om du kommer bli beviljad rätten att vara med som organisation hos Skatteverket. Och därefter kostar det dig 7000 kronor om året.
2) ändamålet ska vara hjälpverksamhet eller forskning, vilket vi inte ägnar oss åt.
3) det kräver en stor administration som vi inte mäktar med just nu – ett exempel är att varje gåva föranleder att kontrolluppgift ska lämnas till Skatteverket.

Nu må en del tro att Svenska Freds är en gigantisk organisation med en mängd resurser. Men vi är en väldigt liten organisation jämfört med många andra som kanske är lika kända som vi är, t ex Röda Korset eller Rädda Barnen, och har inte samma administrativa resurser som gör att vi ens kan vara med och ta del av reformen.

Reformen exkluderar alltså en rad organisationer som har påverkansarbete som fokus snarare än hjälpverksamhet. Gunnar Strömmer i SvD skriver träffsäkert: ”Den nya avdragsrätten uppmuntrar stöd till barn med föräldrar som dricker, men inte till nykterhets- eller idrottsrörelsen som arbetar för att förebygga missbruk. Bidrag till människor som drabbats av miljökatastrofer gynnas, men inte engagemang i miljörörelser som scouterna eller Fältbiologerna.”

Han skulle också kunna ha skrivit att avdraget gynnar organisationer som arbetar med att hjälpa människor drabbade av krig, men inte organisationer som arbetar med att förebygga dem.

I detta finns också en rent samhällspolitisk dimension i reformen som inte går att låta bli att kommentera. Och som man måste vara medveten om, oavsett om man gillar avdragsfrågan eller inte.

Visst är det hjälparbete som utförs av civila samhällets organisationer oerhört viktigt, vilket också framgår av Strömmers ovan refererade text. Men jag kan inte låta bli att jämföra med två andra inslag i samhällsförändringen som har skett under nuvarande regering.

1. det statliga stödet till svenska organisationer som arbetar med information och påverkan i biståndsfrågor har halverats.

2. biståndsdebatten präglas alltmer av sk gammelbistånd där spisar värderas högre än kapacitetsuppbyggnad där människor i utvecklingsländer får sätta målen för vilket stöd som behövs för utveckling och fattigdomsbekämpning.

Det är väldigt svårt att utifrån dessa förändringar inte dra slutsatsen att regeringen vill minska närvaron av påverkansarbete från civila samhället. Det låter i mina öron inte särskilt främjande för demokratin. Istället för förebyggande och demokratisk granskning och påverkansarbete främjas välgörenhet.

När informationsanslaget till civila samhället minskades med drygt 50 procent tror jag det var många som tänkte att detta skulle kompenseras av avdragsreformen för gåvor. Så är det alltså inte.

Det är frågan om två helt olika saker. En gåvoreform som uppmuntrar till givande till hjälpverksamhet kommer ju landa just i det, stöd till kläder, mat etc. Den främjar däremot inte påverkansarbete eller förebyggande av de katastofer eller mänskliga tragedier som hjälporganisationer riktar in sig mot, dvs politik och påverkan för att förhindra hemlöshet, korruption, krig eller avsaknad av vissa mänskliga rättigheter. Istället för att skapa förutsättningar för ett ökat förebyggande landar regeringens reformer i andra änden, den där det redan gått åt pipsvängen.

Jag hoppas ingen missförstår mig. Jag vill att det ska finnas ett bra och gediget stöd för de människor och länder där man behöver göra akuta insatser. Men om det inte satsas mer på att främja bättre utvecklingsbistånd och påverkansarbete i Sverige kommer vi med stor sannolikhet inte landa i någon förbättring, utan enbart kunna ägna tid åt att släcka bränder.

Finns då inte förutsättningarna för en förbättrad reform som fångar upp hela bredden av engagemang och arbete som ryms inom det civila samhället i Sverige? Jovisst gör det det.

I regeringens proposition, ”En politik för det civila samhället” skriver man bland annat väldigt bra: ”Regeringen föreslår att målet för politiken ska vara att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Detta ska ske, i dialog med det civila samhällets organisationer, genom att utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga, genom att stärka det civila samhällets förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden samt genom att fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.” (min kursivering)

Sektor3 föreslår just också att grunden för avdragsreformen borde ta sitt avstamp i regeringens egen politik för det civila samhället.

Låt mig förresten påminna om att det så klart fortfarande precis som tidigare går bra att ge stöd till påverkansarbete hos oss i Svenska Freds. Dock utan möjligheten att göra avdrag för din gåva. Tyvärr.

Kommentarer inaktiverade för Avdragsrätt som träffar snett

Filed under Internationellt arbete, Okategoriserade

Kommentarer inaktiverade.