Tydlig åldersskillnad i försvarsfrågorna!

Här kommer ett sent inlägg från Almedalsveckan (1/7). Just när jag skulle posta det, försvann uppkopplingen och sen åkte jag på semester på annat håll och kunde inte uppdatera bloggen…

Igår var det debattboxning om vapenexport under titeln ”Med fred i siktet – svensk vapenexport på gott och ont”. Jag hade Andreas Ekman, generaldirektör på ISP, som motboxare på andra sidan ringen. Det finns ett referat från debatten här och det kan även ses i sin helhet på webben. IKFF har också skrivit ett inlägg om boxningsronden på sin blogg.

Andreas Ekman, ISP vs Anna Ek, Svenska Freds

Andreas Ekman, ISP vs Anna Ek, Svenska Freds

Det finns ett par saker som inte framgår från varken referatet eller IKFF:s blogg. Och det är publiken. Vid i princip samtliga arrangemang hittills har publiken bestått av ”den allmänt försvarsintresserade medelsvensson” som ofta är man och snittar en ålder någonstans runt 45-60. Grovt generalisterat, ja. Men ändå.

På debattboxningen om vapenexporten var det istället en betydligt yngre publik och den annars frekvent förekommande publikrepresentanten valde att gå någon annanstans. Jag gissar på att medelåldern var sisådär 20 år yngre. Flera av våra samarbetspartners höjde faktiskt på ögonbrynen över denna markanta förändring! Vi var alla överens om att formatet och upplägget var det bästa hittills och ska vidareutvecklas till nästa år! Synd att så många missat varandra under de olika debatterna.

Jag har full förståelse för att olika frågor engagerar olika typer av målgrupper. Men det här pekar på ett allvarligt problem, som egentligen är ganska symtomatiskt för hela den säkerhetspolitiska debatten i Sverige. Vi behöver bli bättre på att mötas över gränserna och inse att vi tillsammans kan påverka och forma försvars- och säkerhetspolitiken. Vi behöver bli bättre på att bjuda in varandra till våra olika seminarier och arrangemang istället för att var och en håller sig på sin kant och placerar in varandra i olika fack utan att ens ha lyssnat på vad meningsmotståndaren har att säga.

Ambitionen med Säkerhetspolitiskt sommartorg har varit just detta. För att vi inte ska få de stereotypa debatter där paneler sitter och håller med varandra på fikonspråk i en diplomatisk anda är dessa typer av möten och debatter absolut nödvändiga. Många försvars- och säkerhetspolitiska frågor avhandlas idag i stängda rum där man bjuder in den vanliga skaran åhörare och panelister. Detta är illa. Se även Olas inlägg om SSR här. Det berör faktiskt lite grand samma tema och heter ”Ingen reform av säkerhetssektorn utan civilsamhället”.

Vid ett annat seminarium idag, om alliansfrihetens vara eller inte vara, var en av huvudfrågorna just detta. Karin Enström (M), Lars Ohly (V), Allan Widman (FP), Tomas Ries från Utrikespolitiska Institutet och jag själv satt i sofforna och pratade om alliansfrihetens vara eller inte vara. En stor majoritet av befolkningen har inte hängt med i de svängningar som skett i svensk säkerhetspolitisk doktrin de senaste åren. Politiker i synnerhet och även till stor del myndigheter har inte lyckats kommunicera dessa förändringar. Neutraliteten är ett sådant praktexempel. Diskussionen kom att handla mycket om NATO och huruvida Sverige ska ansöka om medlemskap. Min poäng var att idag, när i princip alla är överens om 1) det föreligger inget militärt hot mot Sverige inom en överskådlig tid, och 2) säkerhetsbegreppet har vidgats till att innefatta insikten om att säkerhet är något man inte primärt bygger med militära medel, DÅ börjar man helt plötsligt diskutera NATO-medlemskap i Sverige (!). Därtill saknar NATO det breda register av politiska, diplomatiska, humanitära och biståndsinsatser som exempelvis EU eller OSSE har.

Karin Enström (M) och Lars Ohly (V)

Karin Enström (M) och Lars Ohly (V)

De som brukar framhålla NATO som en god aktör brukar sällan ha något svar på frågan om dess kärnvapenparaply. Så var fallet även denna gång. Jag ställde frågan till både Karin och Allan, men de svarade aldrig på den. Istället kom frågan från publiken, men både Karin och Allan svarade lite väl vagt om att man visst skulle verka för kärnvapennedrustning inom Nato om Sverige gick med. Men det var på det hela taget en bra diskussion. Referat och sändning från alliansfrihetsdiskussionen finns här. Kommentar från Michael Moore från Försvarsmakten finns här.

Säkerhetspolitiken är en fråga som engagerar många. Och alldeles för viktig för att låta sig styras och påverkas av stuprörsdebatter som hålls isolerade på var sitt håll.

2 kommentarer

Filed under Försvarspolitik, Vapenhandel

2 responses to “Tydlig åldersskillnad i försvarsfrågorna!

  1. Vill ge dig tumme upp för ditt engagemang Anna!
    Det är tunga krafter att strida mot- vapenindustrin menar jag.
    Som du skriver är det inte bra alls med dessa ”slutna grupper”
    i diskussioner alls- i stället en risk kan man tycka.

    Ingen lätt bit att få massmedia att välja att vilja synliggöra och föra öppna debatter om det heller..
    Tror att det är en nödvändighet för att tex motverka korruption och mutor
    på fler plan och för att få människor engagerade-och våa kräva..
    Kunskap er styrka att ifrågasätta- oxå om vi är fler…
    Ja- opponionbildning i samverkan med fler organisationer och privatpersoner

    är väl förutsättningen att nå ett mål alls- eller huur?
    Himla bra med youtube oxå- det är effektivt med bilder/ filmer som berör känslor- och som visar vägar/ redskap att påverka..
    bara ett tips.
    Hur är det globalt? Finns fredsorganisationer- eller samverkan med amnesty?

    Ha en sköön sommar!
    mvh

    ps- nicee att ni börjat sälja lite saker på siten! ds