Passivt om nedrustning

Urban Ahlin (S) skrev om nedrustning i förra veckan på DN-debatt, men det är inte förrän nu som jag hittat artikeln på nätet…

Nåväl, Ahlin lyfter fram en del kritik som framförts mot Carl Bildt. Och det är inte bara Ahlin själv som riktar kritik mot Bildt. Även många framstående diplomater, förhandlare och insatta i frågan om kärnvapennedrustning kokar inombords. Jag kan intyga att jag har stött på många som är väldigt irriterade och trötta på Bildt, eftersom han förefaller sakna allt intresse för frågan.

Det är bra att nedrustning kommer upp på tapeten (lite tråkigt att bara kärnvapen behandlas dock, nedrustning kan ju även betyda konventionella vapen). Ett kommande svenskt ordförandeskap kan lägga grunden för en enad hållning inom EU inför översynskonferensen av NPT våren 2010. För att kunna åstadkomma detta finns en rad saker man kan göra. Ahlin lyfter själv fram att press behöver sättas på Frankrike (det görs mig veterligen redan från många håll), samt att Sverige bör ta initiativ till ett sekretariat för NPT (här görs inget alls). Men det finns en annan aspekt som saknas.

Dels skriver Ahlin inget om Storbritannien. Men vad som är beklagansvärt är att han inte heller nämner ett annat faktum. Tyskland, Belgien, Italien och Nederländerna har också kärnvapen. Utplacerade inom Nato:s kärnvapenparaply.

Detta är det INGEN politiker som vågar kritisera, utan så fort någon ställer en fråga om vad de avser göra för att sätta press på dessa fyra länder drar man öronen åt sig. Politker som tjänsteman.

Hur kommer det sig att det finns kärnvapen utplacerade i Europa mer än 20 år efter att Kalla kriget tog slut frågar jag mig. Hur kommer det sig att vi ska tala högt om och kritisera Iran men inte Tyskland?

Kommentarer inaktiverade för Passivt om nedrustning

Filed under Kärnvapen

Kommentarer inaktiverade.