BNP faller, försvarsvännerna jublar?

Konjunkturinstitutet meddelade igår att BNP kommer att falla med 3,9 procent under 2009. Annika Nordgren Christensen har tidigare krävt analyser av hur vi påverkas säkerhetspolitiskt av finanskrisen. Men även andra paralleller går att dra till försvaret.

För de som hävdat att det är relevant att beskriva försvarsanslagens utveckling som andel av BNP måste en förändring av BNP, ökning som minskning, få konsekvenser. En lägre BNP gör ju försvarsanslagens andel större. Alla nöjda och glada? Eller är jämförelser med BNP bara relevanta när BNP ökar och leder till slutsatsen att anslagen bör ökas i motsvarande takt?

Vi har tidigare skrivit om det irrelevanta i BNP-jämförelser när det kommer till försvarsanslagen, något som mitt lite raljanta inlägg ovan visar på. För att hävda att Sveriges försvarsförmåga kraftigt ökat i och med konjunktursänkningen är det nog få som skulle hävda. Men att beskriva anslagen som andel av BNP har på senaste tiden varit ett populärt argument för ökade anslag. ”Hade vi idag lagt lika mycket pengar på försvaret som under kalla kriget hade det inneburit 75 miljarder kronor i försvarsanslag” är ett vanligt argument i debatten. Försvarsmakten vänder på det och säger, ” 1987 satsade vi 2,5 procent av BNP på försvaret. Idag ligger det runt 1,2 procent”.

Räknar man i fasta priser, kompenserat för inflation blir bilden en annan. Försvarsbudgeten har sjunkit med 9 procent sedan kalla kriget, något vi skrivit om på bland annat SvD:s Brännpunkt. Efter artikeln lade faktiskt Försvarsmakten till utvecklingen i fasta priser på sin hemsida under en kort period… Försvarsdepartementet har dock lagt upp lite statistik i alla fall.

Jämförelser mot ett fast penningvärde är det enda relevanta sättet att jämföra utvecklingen på försvarsanslaget över tid. Att ta till jämförelser med BNP är enbart ett billigt knep för att motivera ytterligare anslag till en redan hög försvarsbudget. Menar man att försvarsbudgeten ska styras av BNP borde Försvarsmakten, Bo Pellnäs, Jan Nygren, Björn von Sydow & andra som använt detta argument jubla nu.

För om BNP sjunker måste det ju betyda att den andel av BNP som försvarsbudgeten motsvaras av nu istället ökar?! Det skulle inte förvåna mig om man istället fick det till att ”Nu är vi inne i en global ekonomisk kris, då måste vi för att vara beredda på alla oroligheter som kommer att uppstå och lägga ännu mer pengar på försvaret!”

1 kommentar

Filed under Försvarsutgifter

One response to “BNP faller, försvarsvännerna jublar?

  1. Bosse

    Försvarsutgifterna bör väl avspegla det behov landet långsiktigt (alltså inte bara för några år) har av den försäkring som ett försvar utgör mot militärt hot från andra länder – detta oavsett hur stor andel av de offentliga medlen det blir?
    Vill man sedan jämföra denna utgift med andra utgifter så bör väl denna jämförelse sättas som procent av alla offentliga utgifter.
    Procent av BNP kanske är intressant om man därvid även tittar på alla andra utgiftsposter i syfte att göra en historisk jämförelse men att argumentera för konstant andel av BNP för en viss utgift är väl ologiskt.
    Om man vill uttrycka sig i kronor och ören vid jämförelser mellan statens alla utgifter så bör man se det som en moralisk skyldighet att precisera vilket års penningvärde man använder vilket dock få debattörer bryr sig om.

    Du säger vidare: Det skulle inte förvåna mig om man istället fick det till att ”Nu är vi inne i en global ekonomisk kris, då måste vi för att vara beredda på alla oroligheter som kommer att uppstå.

    Jag anser att vi kontinuerligt måste se om vårt försäkringsskydd. Ingen säkerhetsanalytiker torde kunna prognosticera längre än ett par år och ibland inte ens så långt. De är ungefär lika bra som meteorologer och börsanalytiker.
    I sitt sista nyhetsbrev har avgående ÖB en tankeväckande passus. Syrén trycker på effekterna av den globala ekonomiska krisen. “Med en djup global ekonomisk kris är den fortsatta utvecklingen såväl ekonomiskt som säkerhetspolitiskt idag mycket svårbedömd”. Han menar att världen befinner sig i ett mer ovisst läge “än förmodligen någon gång sedan andra världskriget”. “Tidigare uppnådd politisk enighet får inte hindra nödvändigt nytänkande”.

    Nej Anna, när BNP faller så bävar försvarsvännerna. De misstänker att politiker köper fler röster med ökade socialbidrag än med oförändrade (i fast penningvärde!) försvarsanslag.