Isen smälter

… och då borde väl propparna lossna?

Icke sa Nicke. Både propositionen om inriktningen av försvaret samt skrivelsen om strategisk exportkontroll (redovisningen av vapenexporten 2008) skulle ha lämnats idag enligt tidigare uppgifter.

Man kan ju inte låta bli att undra vad som pågår.

I min väntan idag kikade jag runt lite på nätet och hittade en krönika i Sydsvenskan från början av mars som tar ett ganska brett grepp om ämnet nedrustning och uppmärksammar vår senaste rapport. Bland annat står det:

”I Sverige är det dock inte nedrustning som gäller, utan här ses de militära industrierna tydligen som en framtidsmarknad. Bankerna ökar sina innehav i försvarsindustrier som tillverkar både kärnvapen och klusterbomber.

Enligt Svenska Freds rapport från i januari, är Sverige en av de största vapenexportörerna till utvecklingsländerna och även till länder som befinner sig i en spänd konfliktsituation, som Pakistan och Indien. Svenska Freds rapporterar också att Sverige endast motvilligt skrev på en konvention mot klustervapen i Oslo i december, som också skulle förbjuda tillverkningen av det svenska klustervapnet Bombkapsel 90.

I Sverige har inte vintern ägnats diskussioner om nedrustning, men däremot mycket gnäll på det alldeles för kraftlösa svenska försvaret. Förre försvarsministern Björn von Sydow vill se 100 nya Jas-plan och 100 nya stridsvagnar för att Sverige ska kunna känna sig säkert. Det är intressant att jämföra med den finländske överbefälhavaren Juhani Kaskealas uttalande vid en konferens i Oslo i januari:

Sverige, Finland och Norge har en gemensam luftförsvarsstyrka som är ledande i Europa, med sina 200 stridsplan. Mera samordning i Norden skulle inte nödvändigtvis betyda större försvarsanslag, men bättre använda pengar.

Men det är klart, för Sverige som ett av världens ledande försvarsindustriländer, är nedrustning inte bara ett honnörsord.”

Låt vara att Sverige själva inte tillverkat Bombkapsel 90. Men det är alltid kul när vårt arbete uppmärksammas på oväntade platser!

3 kommentarer

Filed under Försvarspolitik, Vapenhandel

3 responses to “Isen smälter

  1. Du har rätt, Anna, Sverige har inte tillverkat Bombkapsel 90. Svenska Försvaret har emellertid specificerat substridsdelarnas (ammunitionens) tekniska egenskaper så, att de substridsdelar som till äventyrs inte detonerar när de fallit till marken, så kallade blindgångare, måste vara helt ofarliga att hantera några få timmar efter fällning. Detta krav sattes för att vår egen trupp skulle kunna återta terräng där fientlig trupp utsatts för bekämpning med BK90. Det åstadkomms helt enkelt genom att detonation kan utlösas endast förutsatt att en viss elektrisk krets är strömsatt genom ett batteri. Batterit dräneras på spänning genom kortslutning och är helt tömt några timmar efter fällning. Innan köp av BK90 har Försvarets Materielverk noga kontrollerat att specificerade krav uppfylls. Utan ström inget pang oavsett om det blir 2 % blindgångare eller 100 % blindgångare.
    Klustervapen är som transportcontainers – deras egenskaper beror på vad man lagt in i containern.
    Men allt detta visste du ju förut, eller i varje fall visste Svenska Freds detta. Små tekniska detaljer som skillnad mellan livsfarlig eller helt ofarlig får ju inte störa principresonemanget. Ni vann ju.

  2. Anna Ek

    Nja, tillverkat och tillverkat. Om jag inte minns fel ligger (låg) viss montering och underhåll på svenska företag. Men i huvudsak är det tyskt, tillverkat av EADS.

    Ja, vi vann. Och oberoende av vilken specifikation och lösning på batteriet, kommer man inte ifrån att de är yttäckande. Det var en viktig anledning till framgången som lätt glöms bort i den tekniska batteridiskussionen!

  3. 10 minuters artillerield är också yttäckande och förresten gäller samma beträffande granatkastare och ett antal andra alternativ till BK90. Ett smärre landstigningsförband på 500 man kan du strypa en och en men vistas dom på en liten yta så är det vettigt att slå mot ytan de upptar. Skattebetalarna vill nog inte gärna ställa upp med söner/döttrar som skall strypa angriparens soldater en och en.
    Man kan bortse från den tekniska batteridiskussionen men då tappar man ”nyanserna” mellan dödliga blindgångare och ofarliga blindgångare. Men det är klart – man skall inte låta fakta förstöra en framgångsrik kampanj.