Kategoriarkiv: Vapenhandel

Under en grå himmel känns det säkert

Waziristan. Foto: Gregor Enste, Heinrich Böll Stiftung. http://www.flickr.com/photos/44112235@N04/4091673675/

Waziristan. Foto: Gregor Enste, Heinrich Böll Stiftung.

Jag gick till jobbet under en blå himmel i dag. Det var ganska kallt, men skönt väder. Träden har snart tappat alla sina löv. Ett och annat färgglatt träd finns kvar. Jag möttes av många som liksom jag var ute och gick, på väg någonstans. Hur många som reflekterade över den blå  himlen vet jag inte, de flesta verkade mest ha bråttom.

Framme på jobbet läste jag den här artikeln med vittnesmål från personer som lever under hotet från drönare i Pakistan. Tre rader fastnade särskilt. Jag läste dem om och om igen. ”I no longer love blue skies. In fact, I now prefer grey skies. The drones do not fly when the skies are grey… When the sky brightens, drones return and we live in fear.”

Citatet kommer från en 13-årig pojke från Waziristan, som tillsammans med sin syster Nabila nyligen vittnade inför den amerikanska kongressen om hur deras liv påverkas av drönare. De miste sin farmor/mormor i en drönarattack när de var ute på fälten och odlade okra.  Sju andra barn omkom också i attacken.

Tänk er den sorg och maktlöshet det innebär att ha mist dina nära anhöriga. Tänk er att leva under rädslan för fint väder. Drönarna är ett otyg och ett vapen som inte borde finnas.

Kommentering avstängd

Under Försvarspolitik, Vapenhandel

Jas eller nejs? Det beror på vem du frågar

Nyligen var Linda och jag i Zürich för att träffa det europeiska nätverket mot vapenhandel, ENAAT. Eftersom mötet det här året hölls i Schweiz passade vi på att åka dit en dag tidigare för att hinna träffa GSoA, som vi samarbetar med för att försöka stoppa Jas-affären. Vi tog tåget till Bern när vi landat och höll presskonferens tillsammans med sju andra organisationer och blev bland annat intervjuade i den franskspråkiga statsradion. Vi hade också en symbolisk ballongmanifestation efter presskonferensen.

Nio organisationer i manifestation mot Jas-affären mellan Sverige och Schweiz

Manifestation mot Jas-affären mellan Sverige och Schweiz. Alliansen mot vapenaffären som startade våren 2012 har nu vuxit från två till nio organisationer. Förutom GSoA och Svenska Freds så har bland annat Greenpeace och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet också anslutit sig.

På kvällen var vi tillbaka i Zürich igen och hade möjlighet att träffa några av parlamentarikerna från den undre kammaren och deras bild var ganska entydig. Jas-affären med Schweiz är långt ifrån i hamn och många frågetecken kring finansieringen skapar fler och fler frågetecken. Ingen har heller riktigt kunnat förklara vad det är för hotbild som Schweiz ska bemöta med stridsflygen. En annan sak som många verkade få upp ögonen för var att Jas inte är ett helsvenskt plan. Men kritik mot Jas-affären kvarstår och alla vet att det kommer bli folkomröstning. ”Well, yes of course there will be a referendum”, svarade alla vi frågade.

Sannolikt under september 2014. En av parlamentarikerna vi träffade, som sitter i finansutskottet, berättade att vid det sammanträde där utskottet skulle ta ställning till finansieringsplanen för affären så hade Ueli Maurer sagt rakt ut att han inte ens hade läst kontraktet för det var så många sidor på engelska. Men det är väl klart. Är man frälst tycker man väl att man inte behöver läsa kontraktet heller. Eller så är det helt enkelt för att det tar så kort tid att flyga över schweiziskt luftrum och därmed rätt ointressant vad det är för plan de köper. Fem minuter uppe i luften har du på dig innan du måste svänga tillbaka, för att vara exakt.

Något som också är intressant är att i Schweiz är Socialdemokraterna kritiska till affären och vill stoppa den. Här i Sverige är det tvärt om – här stödjer Socialdemokraterna stridsflygaffären. Men den allra största skillnaden tror jag är vilken bild som förmedlas och hur diskussionen går i respektive land. Här i Sverige låter det som att allt är färdigt. Uppgraderingarna och besluten för Super-Jas rullar sakta på som om inget kommer att ändras utifall Schweiz säger nej, trots att riksdagen bestämt att uppgraderingen endast ska ske om ett annat land köper planet från Sverige och kan vara med och dela på kostnaderna.

I Schweiz är debatten fortfarande i gång och det är inte förrän vi vet utfallet av folkomröstningen 2014 som vi vet om det blir någon affär eller inte. Ett nejs då till Jas skulle vara najs.

Kommentering avstängd

Under Försvarspolitik, Vapenexport, Vapenhandel

En kvart mot diktaturer

Mina kollegor Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor, och Christoffer Burnett-Cargill, generalsekreterare, var igår hos KEX.

För er som inte känner till KEX,  är det den utredning som regeringen har tillsatt för att utreda hur Sverige kan skärpa vapenexporten till diktaturer. Beslutet att en skärpning ska ske är alltså redan fastslagen. Nu är frågan om hur det ska gå till. Utredningen som sådan är något vi har arbetat för länge, bland annat genom vår senaste kampanj för ett demokratikriterium i vapenexporten. Att Sverige beväpnar diktaturer rimmar illa med målen om att främja mänskliga rättigheter i utrikespolitiken, liksom att det är rent moraliskt förkastligt att beväpna regimer som slår ner sin egen befolknings krav på demokratiska reformer.  Under 2011 gick 60 procent av Sveriges vapenexport till länder där det förekommer grova och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, en summa motsvarande drygt 8 miljarder kronor.

Vi fick 15 minuter i går, måndags, att ge vår syn på utredningen och det direktiv som den fått, följt av 10 minuters frågestund efteråt. Som ni förstår fanns det inte en chans att kommentera allt som skulle behöva belysas och lyftas fram. Vi hoppas att vi får möjlighet att besöka utredningen igen. De ska vara klara senast december 2014. Vi kommer följa utredningens arbete noga och har också anledning att återkomma inom kort till ledamöterna med svar på några av de frågor Linda och Christoffer inte hann med att besvara i går.

Några exempel på andra aktörer som också besökt utredningen den här veckan är Svenska Kyrkan, IKFF, Diakonia. Här hittar ni vad vi lämnade in: Svenska Freds underlag till KEX. En annan uppgift för utredningen är att undersöka hur öppenheten och insynen i vapenexportfrågor skulle kunna ökas, vilket är väldigt bra. I denna anda delar vi därför med oss av våra synpunkter helt öppet. Jag har kollat på SOFF:s och IF Metall:s hemsidor men hittar inte någon information om vilka deras synpunkter är. De hade också anmält intresse för att närvara.

KEX-pistol

KEX-pistol. Tyvärr uppäten sedan länge. Det hade kanske passat som fika i går.

Kommentering avstängd

Under Mänskliga rättigheter, Vapenexport, Vapenhandel

Sätt press på Ryssland istället för att lätta på vapenembargot

I dag väntas Storbritannien och Frankrike föreslå EU:s råd för utrikes frågor att vapenembargot mot Syrien ska lyftas i vissa delar. Situationen i Syrien är svår och vi är många som känner frustrationen koka inombords när vi blir påminda om den låsning i FN:s säkerhetsråd som hindrar minsta agerande i termer av embargon eller ens fördömanden från omvärlden.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vädjade så sent som igår till alla parter i konflikten att upphöra med dödandet. Då borde inte EU två dagar senare vidta åtgärder som går tvärs emot Ban Ki-moons linje. EU bör istället sätta tydlig och hård press på Ryssland och utnyttja sin mjuka makt till fullo för att förmå dem att upphöra med vapenlasterna och stödet till al-Assad och istället få till stånd en transition.

Om EU istället väljer att lyfta delar av vapenembargot är jag rädd för att det kommer ge Ryssland vatten på sin kvarn att fortsätta förse Assad-regimen med vapen och militär utrustning, något som kommer leda till ytterligare upptrappning i konflikten. I förlängningen kommer det troligen också minska EU:s trovärdighet i framtida kritik gentemot stater som beväpnar olika fraktioner i väpnade konflikter. Vi känner inte heller till alla grupper inom rebellrörelsen i Syrien och några grupper har väldigt sekteristiska inslag. 

Vi skickade nyss ett gemensamt pressmeddelande tillsammans med andra europeiska fredsorganisationer för att rikta kritik mot förslaget att lyfta embargot. Regionen behöver färre vapen, inte fler. Fler vapenlaster riskerar att förvärra situationen och göra en lösning än mer avlägsen genom att krigföringen riskerar att trappas upp. Krisen i Mali som pågår i detta nu har nåtts av en mängd vapen från Libyen och är ett bra exempel på hur vapenleveranser riskerar att göra saken värre. Också den libyska civilbefolkningen är satt i stor fara genom all den ammunition och de vapen som cirkulerar i landet.

Kommentering avstängd

Under Vapenhandel

Det gäller ju att sätta ner foten

Night of the living dead

Skräckfilm – ett exempel på moral i förfall enligt svenska banker

… och komma åt de stora bovarna: läskiga dödsmonster på film och TV. Swedbank berättar i dag att de stoppar betalningslösningar för skräckfilmsföretag.

”- Man kan kalla det moralcensur, eller så kan man kalla det för att ha en moralisk kompass som man verkar efter”, säger Jan-Olof Brunila, chef för Swedbank betalkortslösningar, till SR Kristianstad och fortsätter med att motivera skräckfilm som olämpligt: ” Vissa saker är inte olagliga, men ändå stötande för den stora allmänheten, och därför ska man inte hålla på med dem”.

Den drabbade filmförsäljaren och småföretagaren har tydligen blivit svartlistad av ett dussintal svenska banker med motiveringen att han bedriver en omoralisk verksamhet. Men att många svenska banker själva stödjer krigsmaterielindustrin genom investeringar och lån verkar inte ses av bankerna själva som något problem alls. Kärnvapen, granater, missiler, tanks, ammunition, you name it. Allt finns i deras portföljer eller innehav på ett eller annat sätt.

Enligt den hittills okända organisationen ”Bevara oss från monsterterrorn” leder förekomsten av zombies, vampyrer och andra läskigheter utrustade med motorsågar och liknande välslipade trädgårdsredskap varje år till att tiotusentals människor tvingas på flykt från sina hem, utsätts för hemska övergrepp av repressiva regimer och i värsta fall dödas. De låter via sin presstalesman hälsa att bankernas beslut är ett stort framsteg för mänskligheten och minskat blodsplatter i världen och ser fram emot att bankerna håller fast vid sitt rigorösa moraliska rättesnöre.

För det där med död på film är ju trots allt väldigt ruskiga grejer jämfört med död på riktigt. Det gäller ju att ta i ända från tårna när det väl gäller.  Och vad som är stötande beteende och olämpliga produkter är ju så klart relativt beroende på vem man frågar.

Men jag antar att det så klart är lättare att ha en moralisk kompass gentemot de aktörer man inte tjänar så mycket pengar på.

Se även: Svenska banker stödjer kärnvapenindustrin och Vapenexport i strid med folkopinionen.

1 kommentar

Under Kärnvapen, Mänskliga rättigheter, Vapenhandel

Damberg, Ahlin eller Löfven?

(S)-toppa vapenexporten
(S)-toppa vapenexporten

Idag kommenterar jag Mikael Dambergs lördagsintervju i Ekot. Även Pieter Wezeman från SIPRI är intervjuad.

– Jag tycker inte att en framtida lagstiftning ska möjliggöra att man exporterar vapen för strid till diktaturer, säger Mikael Damberg.

Jag tycker att uttalandet från Mikael Damberg är ett välkommet steg framåt för Socialdemokraterna. Det är ett tydligt förslag för att helt stoppa krigsmateriel för strid till diktaturer. Detta är bra. Jag ska dock förklara varför jag också måste säga att det inte är ett tillräckligt stort steg framåt.

1. I varken riksdagsbeslutet från 19 maj förra året eller i socialdemokraternas tidigare kongressbeslut (se t ex internationella programmet) nämns att det endast skulle röra krigsmateriel för strid, utan hela kategorin krigsmateriel av såväl övervakningsutrustning som vapen för strid avses.

Det låter säkert bra i många lyssnares öron när Mikael Damberg (och många andra med honom) pratar om att ”vapen för strid” ska förbjudas. Men då ska man vara medveten om att det fortfarande kommer vara fritt fram för till exempel övervakningsutrustning till ickedmokratier, med all sannolikhet för miljardbelopp åren framöver.

2. Detta är ytterst problematiskt när det handlar om regimer som ägnar sig åt övervakning av sin egen befolkning som en avgörande del i sitt maktutövande. Övervakningsutrustning i händerna på diktaturer förvaldas lätt till dödliga vapen som riktas gentemot befolkningen och inte minst den politiska oppositionen i länderna.

Angående samarbetsavtalet med Saudiarabien så förstår jag det på Damberg som att man vill invänta den nya lagen för att sedan med den som motivering kunna avsluta det militära samabetet. Min kommentar till det är följande: yalla, då får ni se till att rappa på.

3. Den utredning som Mikael Damberg hänvisar till i lördagsintervjun ska enligt uppgift nämligen inte vara klar förrän december 2014 och därefter vidtar ett långt arbete för att få till stånd en ny lag på plats. Det är remissförfaranden, lagrådsinstanser etc som ska behandla frågan. Betänk också att regeringen i detta nu har haft över ett år att presentera utredningsdirektivet men inte kunna enas om innehållet.

Det finns alltså inga som helst chanser att man med en sådan ny lag ska hinna säga upp det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien före 15 maj 2015 om ni frågar mig. Vi kommer istället stå där med fem år till av militärt samarbete med en av världens värsta diktaturer. Den som vill föra en trovädrig linje i att avbryta samarbetet gör bäst i att påbörja detta arbete parallellt och inte hänvisa till att man avser invänta en ny lag.

4. Jag tror också att det är många med mig som är förvirrade om vilken linje S driver i vapenexportfrågan till diktaturer. Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson, sa i riksdagsdebatten förra veckan att ”Det finns riktlinjer som i dag beskriver på vilket sätt tillstånd ska ges till vapenexport. I de riktlinjerna borde det gå att skriva in krav på demokrati i de länder som vi ska exportera till.” men säger inget om att skilja på ”vapen för strid” och övrig krigsmateriel. Lyssnar man till Stefan Löfven i Hübinette får man intrycket av att reglerna ska ändras så länge som det inte drabbar någon alls.

Men jag ser självfallet fram emot att Mikael Damberg och Socialdemokraterna agerar för att få en snabb förändring av vapenexporten av såväl krigsmateriel för strid som övervakningsutrustning till diktaturer så att Sverige istället för att understödja förtryckare är med och främjar demokratin och de mänskliga rättigheterna i världen. Sidoförbunden liksom en överväldigande majoritet av de socialdemokratiska medlemmarna (och väljarna) vill att partiet stoppar vapenexporten till diktaturer. 8 av 10 svenskar skulle också instämma.

Hur svårt kan det vara?

Kommentering avstängd

Under Vapenhandel

Medan ni tänker…

Regeringen kommer inom kort föreslå en parlamentatisk utredning av vapenexporten som ska vara klar i december 2014 enligt TT. Den ska enligt utkastet till utredningsdirektiv bland annat titta på klassificering demokrati-diktatur.

Jag förstår inte detta långdragna arbete med att först få fram utredningsdirektiven och sen dessutom föreslå en så lång hantering av ärendet.

I frågan om definition av demokrati-diktatur finns redan flertalet register, system och listor att använda sig av. Freedom House är ett exempel som vi använde i vårt kampanjmaterial på demokratikriterium.nu förra året.

Varför göra det så svårt för sig?

Medan ni tänker på vad demokrati betyder kommer Sverige hinna beväpna diktaturer för 20 miljarder kronor fram tills er utredning är klar i december 2014 baserat på de senaste årens statistik. Ska det vara så svårt? Dra inte frågan i långbänk. Stoppa vapenexporten till diktaturer nu.

Kommentering avstängd

Under Vapenexport, Vapenhandel

Mer vård, mindre vapenexport

”Sverige har byggt sitt välstånd, sin rikedom, våra möjligheter att ha bra sjukvård, bra välfärd, på att vi handlar med andra länder”, sa Fredrik Reinfeldt den 9 mars i år som svar på frågan varför det är bra att Sverige har en vapenexport till Saudiarabien. Han meddelade också att han aldrig kommer att darra på manschetten i frågan.

Motivet till denna export är alltså att värna det svenska välståndet och att ha en bra sjukvård.

I dag kommenterade Fredrik Reinfeldt förslaget om att ge vård på lika villkor till papperslösa som till svenska medborgare, ett krav som länge drivits av flera organisationer och politiska partier. Fredrik Reinfeldt tvekar. Det är för kostsamt att vara så generös, är argumentet.

Sverige har flera gånger blivit kritiserade av FN för att inte leva upp till de åtaganden som mänskliga rättigheter och rätten till hälsa som Sverige har undertecknat.

Det verkar finnas en djup okunskap i dag hos inte bara regeringen utan även hos opinionsbildare i frågan om vad som egentligen är mänskliga rättigheter. Corren skriver på ledarplats i dag att det endast är vad de kallar de politiska rättigheterna som är universella. (Dvs de medborgerliga och politiska rättigheterna för att vara mer exakt) Exempel som yttrandefrihet och religionsfrihet lyfts fram som universella, medan sk ”välfärdsrättigheter” som rätten till vård för papperslösa, inte är det.

Man ska då vara medveten om de mänskliga rättigheternas odelbarhet är fastslaget i Wiendeklarationen från 1993”All human rights are universal, indivisible and interdependent and interrelated. The international community must treat human rights globally in a fair and equal manner, on the same footing, and with the same emphasis.”

Det finns gott om exempel på försök att politisera de mänskliga rättigheterna. Sprickan går mellan politiska rättigheter å ena sidan, och ekonomiska, sociala och kulturella å den andra, enligt en så kallad höger-vänsterskala. Jag är så oerhört trött på detta. Det är att helt förvanska syftet med värnandet av de mänskliga rättigheterna från början. Problemet med att mänskliga rättigheter inte följs är ju just för att det finns alltför många som är villiga att göra politik av dem.

Dock kan politiken vara med och skapa förutsättningar för att lösa de frågor där skyddet av mänskliga rättigheter behöver stärkas, som till exempel i frågan om rätten till vård för papperslösa.

Fredrik Reinfeldt tänker inte darra på manschetten kring det som har skapat välstånd för Sverige och gett svenskar bra sjukvård: en skyhög vapenexport som underblåser krig och främjar förtryck. Inga tecken så långt ögat kan nå på att några uppskärpningar är på väg att göras i den här frågan.

Han anser däremot att det är för kostsamt att ge vård åt de människor som sökt sig hit i behov av skydd, bland annat kommandes från länder eller konfliktområden där svensk krigsmateriel använts.

Så kontentan är alltså att den svenska vapenexporten ska fortsätta flöda till krig och förtryck utan några som helst restriktioner eftersom det skapar välstånd i Sverige.

Men nåde er därute i världen som får för er att ta er hit och vara i behov av medicinsk hjälp. Någon sådan kan ni inte räkna med. Välståndet gäller nämligen inte er.

Detta är för mig en rent medmänskligt förkastlig politik som förs. Mer vård. Mindre vapenexport. Det är det enda rätta. Inskränkningarna sker just nu på helt fel ställe. Faktum är att alla mina manschetter darrar.

Kommentering avstängd

Under Vapenhandel

Logiska saltomortaler på Saabs bolagsstämma

Vi är nyss tillbaka efter Saabstämman på Globen och Annexet. Det är jubileum det här året för Saab. 75 år närmare bestämt.

Jag hade redan försökt förbereda mig mentalt på att jippofaktorn antagligen skulle vara hög. Och det var den. Nedtonat men som vilket mingelparty som helst som vill vara classy men inte vräkigt. Här firar vi med stil.

Efter säkerhetskontrollen blev vi erbjudna varsin liten Saab-väska med stämmohandlingar. Sen gick vi in i första salen. Det var fullt med människor som strosade runt på den röda heltäckningsmattan med en tallrik i ena handen och kaffekoppar i den andra. Några stod runt borden och pratade och åt, andra satt ner på stolar som grupperats i runtom i salen.

. inne på Saabstämman
Inne på Saabstämman

Tonerna från pianisten spreds genom rummet och fick mig att tänka på känslan man får när man lyssnar på Frank Sinatra i en hotellobby. Tårta, röd heltäckningsmatta, klirr från bestick på tallrikar. Små vapensystem på utställning på olika ställen i lokalen. Banderoller med Saabs logga och ”75 years of defence and security”. Ett Jas Gripen som fondskylt. Och så Sinatra-känslan ovanpå det. Vi kände oss, som alltid, malplacerade.

Rolf, jag och Sayed
Rolf, jag och Sayed

Jag väldigt glad för att vi hade möjligheten att ha Sayed från Bahrain med oss in så att han kunde ställa sina frågor till ledningen.

Vid frågestunden lämnade jag mikrofonen till Sayed och lät honom ställa första frågan.

Han berättade om sig själv, var han kom ifrån och hur han sett de fredliga protesterna slås ner av regimen i Bahrain och Saudiarabien förra våren. Han berättade att tiotusentals människor i Bahrain frågar varför Sverige och Saab beväpnar diktaturerna i regionen när de så uppenbart har för avsikt att med våld krossa demokratirörelsen. Han frågade om Saab tänkte sluta upp med att beväpna regimerna. Ledningen såg uppenbart besvärad ut av hans närvaro och fråga.

Sedan var det min tur. Jag ställde min fråga utifrån FN:s Global Compact och särskilt princip nummer 2 om att företag ska säkerställa sig om att man inte bidrar till känkningar av mänskliga rättigheter. Jag undrade hur Saab menar att företaget efterlever denna princip med tanke på att de beväpnat flera av regimerna som brutalt har slagit ner demokrati- och MR-aktivister under arabiska våren. Jag såg ett väldigt anstängt uttryck i Markus Wallenbergs ansikte.

Jag ska bara backa bandet lite innan jag återger vad Saabledningen svarade.

Saabs VD Håkan Buhske höll en ganska lång presentation av årsredovisningen som föregick frågestunden. Han berättade om olika nya system och visade videoklipp, pratade om utmaningar, framgångar. Ja, ni vet. Sådant som man gör på en årsstämma. Men han pratade också tydligt om hur viktigt det var för Saab att arbeta med mänskliga rättigheter och att företaget därför anslutit sig till FN:s Global Compact, därför att Saab är ett företag som tar ansvar.

Det kan tyckas vara komiskt, men en av frågeställarna just före oss kritiserade Saab på fullaste allvar för att de valt att väga in etikarbete i verksamheten. ”Er uppgift är ju att tjäna pengar!” sa han indignerat.

Men när min och Sayeds fråga kom om vilken sorts ansvar Saab tar för vapenaffärerna med Bahrain och Saudiarabien och de MR-kränkningar företaget bidragit till under den arabiska våren kom argumentationen från ett helt annat håll. ”Vi följer den svenska lagen” svarade Håkan Buhske. ”Vi säljer ingen materiel som kan användas för att kränka mänskliga rättigheter i länderna ni nämner” fortsatte han. Och lade till ”Man ska komma ihåg att det var våra Gripenplan som bidrog till att stödja arabiska våren i Libyen”.

Argumentationen är en logisk saltomortal.

Saab är ett ansvarstagande företag och beviset för det är att man följer den svenska lagen? Det går alltså inte riktigt att lita på att företaget gör det som grundförutsättning. Men eftersom Saab är ett ansvarstagande företag följs alltså regeringens och ISP:s beslut. Om någon frågar kring FN:s Global Compact har alltså den inget alls att göra med Saabs arbete med mänskliga rättigheter. Nej, faktiskt inget alls visar det sig. Saab jobbar nämligen bara med etikarbete när det passar. Och ja se den där krigsmaterielen den kan minsann inte användas för att kränka några mänskliga rättigheter här inte. Nej, så är det. Faktum är att INGET av Saabs krigsmateriel kan användas i detta syfte. Inget alls. Någonsin.

Det vet ju alla. Fråga bara Sayed.

Kommentering avstängd

Under Vapenhandel

”What about the arms deals? That is different”

Human rights activist Sayed Mohamed Alawi from Bahrain and Sweden's Foreign Minister Carl Bildt
Human rights activist Sayed Mohamed Alawi from Bahrain and Sweden’s Foreign Minister Carl Bildt

Sayed skickade ett mail till mig i söndags. Han berättade att han träffade Carl Bildt på Stockholm Internet Forum, en konferens som förra veckan samlade nätaktivister från en rad länder, bland annat Jemen, Bahrain, Pakistan och Syrien, som jobbar för demokrati och utveckling på ett eller annat sätt med hjälp av internet och sociala medier. Efter Carld Bildts anförande passade Sayed på att gå fram och fråga om vapenhandeln med Bahrain och Saudiarabien.

Han frågade Carl Bildt varför Sverige inte stoppar vapenexporten till länderna med tanke på hur både Barhain och Saudiarabien slår ner kraven på demokrati från befolkningen. Sayed kritiserade också Sverige för dubbelmoralen i bland annat hur man agerar mot Syrien.

”I asked the Foreign Minister to stop arming the two dictator regimes, Bahrain and Saudi, and the fact that the Saudis have sent their troops across to Bahrain to suppress the popular uprising and the troops are still present in Bahrain. I also criticized him for the Swedish government double standard policy towards Bahrain and Syria.

The Foreign Minister responds “this is different” with no further comment”.

Kommentering avstängd

Under Vapenhandel